Vårkänslor och jeansjackor hör ihop

Vårkänslor och jeansjackor hör ihop

På fredagen var Kattes skolgård full av soldyrkande lärare och elever som väntat hela den långa, gråa vintern på att våren ska anlända. Himlen var sommarblå och solen sände varma strålar som smekte kinden. Det var som om alla upptäckt våren på en och samma gång.

För mig började det redan på morgonen när jag i vanlig ordning kollade väderprognosen på mobilen för att avgöra om jag skulle ta på mig mössa och vantar eller om jag skulle ta med mig mitt mest slitstarka paraply på vägen till skolan. Till min förvåning var det inte en massa grå regnmoln; istället lyste det små solar och 9 grader varmt åtminstone en hel vecka framöver - “våren är här!” tänkte jag.

Jeansjackan som hängt i garderoben under de senaste, gråa månaderna åkte fram direkt.

Att gå ut var underbart! Solen landade på min hud för första gången på evigheter och då började jag tänka på alla saker som folk säger när våren anlänt; “Det är vår i luften!” “Snart är det sommarlov!” “Hör du fåglarnas sång?”

Visst är det vår i luften! Visst är det snart sommarlov! Och visst hör jag fåglarnas sång!

När jag klev på bussen, granskade busschauffören mig och sade:

“Du är ju sommarklädd!” Jag skrattade och svarade:

“Men jag längtar ju!”

Även om  jag höll med om att det kanske inte var 25 grader, helt vindstilla och färggrant av all växtlighet runt omkring var det ju trots allt sol och ganska många plusgrader - så det fick duga!

I Lund satt gråsparvarna och småpratade med varandra precis som hemma i Barsebäck. Det är ju en sådan sak som fåglarna gör när allting börjar grönska!

När vi sagt “trevlig helg!” i skolan, åkte jag hem till Barsebäck. Ni som har varit där har kanske upptäckt en strand som ligger nära hamnen och byn. Ivrig som jag var tänkte jag “ska man ta sig ett dopp?” men det kanske är lite väl tidigt.

Jag får nog vänta några veckor till och då är jag redo för det uppfriskande havet och sommaren. På lördagen upptäckte i alla fall mina föräldrar samma sak som jag gjorde dagen innan.

“Vi ska grilla ikväll! Vad vill ni ha för någonting?” frågade de mig och min syster.

Efter middagen försvann solen bortom horisonten vid sex och bakom mig lämnade jag den första vårdagen för året 2017. En ljuvlig dag hade det minsann varit och det kommer fler sådana. Imorgon tar jag på mig den där jeansjackan igen som nu hänger i hallen och inte längre i garderoben.

 

                                Skribent: Vivianne Olsson

Carnival in Italy

Carnival in Italy

My Freaky and Funky Valentine

My Freaky and Funky Valentine