Den heliga tillväxten

Den heliga tillväxten

Inom hela det politiska vänster spektrat finns sedan Keynes först lade fram sina teorier en tro om att tillväxt är grunden för en expansiv bättre välfärd. Frågan är om det är sant och om aldrig sinande tillväxt är möjlig?

Om ekonomin, befolkningsökningen och den gröna utvecklingen fortsätter att utvecklas i samma takt som idag kommer den genomsnittliga temperaturen i världen att höjas med över 2°C fram till och under andra halvan av 2000-talet enligt IPPC FN:s klimatpanel. En sådan utveckling skulle innebära stora konsekvenser för världen med störst direkta implikationer i u-länder, framförallt i tropiska regioner men också för i-ländernas välfärdsstater. Alltså måste någonting förändras i ekonomin för att säkra en framtid där livsmedelsförsörjning i vår del av världen inte än en gång blir ett problem.

Det finns olika modeller för att mota tillbaka klimathotet. Den amerikanska republikanska högern vill motverka klimathotet framdrivet av den ekonomiska aktiviteten med friare marknad och teknologiska framsteg som ska uppväga negativa konsekvenser av koldioxidutsläpp. I Europa vill istället vänstern och stora delar av högern kontra klimathotet med gröna lösningar, statliga skatter, subventioner och mer statlig inblandning i ekonomin för att säkra ett mindre behov av energi från fossila bränslen.

Den första modellen är omöjlig om vi vill behålla en värld där matproduktionen räcker till att föda alla människor. Den andra modellen är problematisk av den enkla anledningen att den gröna utvecklingen går för långsamt. Många länder i Europa minskar sin klimatpåverkan per producerad vara eller tjänst. Ändå ökar utsläppen därför att ländernas BNP stiger och mer varor och tjänster produceras. Den förda miljöpolitiken kommer inte att uppnå klimatmålen om inte radikala förändringar sker.

I vissa ekonomiska kretsar som står fria från den nyklassiska ekonomiska teorin diskuteras istället en ekonomisk modell som kallas nedväxt eller icketillväxt. Modellen är oprövad men innehållet går i mångt och mycket hand i hand med socialismens. Icke-tillväxtsamhället är vägen framåt mot en grön framtid där arbetslöshet minimeras och klimathotet är ett minne blott. Modellen förkastar många av “sanningarna” som nyklassiskt ekonomiskt tänkande kommit fram till. Dessa sanningar är.

Att BNP är ett mått på ett lands välmående

Att tillväxt är en garant och nödvändighet för välfärden.
Att människors rationella konsumtion uppfyller dem med lycka.

BNP är inte ett mått på ett lands välmående. USA har 7e högst BNP/capita i världen samtidigt som få svenskar ser USA inte som ett välmående land, utan som ett land fyllt av orättvisa, klassklyftor och etniska motsättningar.

Om tillväxt är en nödvändighet för välfärd beror på hur en definierar välfärd. Om välfärd definieras som en ständigt växande materiell standard är svaret självklart ja men om vi istället definierar välfärd som människans lycka och hälsa är tillväxt eller ens hög materiell status inte nödvändig. Länder som Costa Rica och Kuba har nästan lika hög medellivslängd som i-länder och studier visar att i de flesta länder i väst har invånarnas lycka inte ökat sedan 50-talet då levnadsstandarden nådde en punkt när grundläggande behov hade mötts.

När det kommer till att människor konsumerar rationellt alltså på ett sätt som maximerar glädjen som konsumtionen skänker individen är nog de flesta överens om att så inte är fallet. Människor konsumerar till stor del utifrån sociala strukturer och företags marknadsföring. Konsumtion är inte lika med lycka.

Icketillväxtsamhället finner stöd hos tunga ekonomiska tänkare tongivande för alla progressiva rörelser från liberaler till socialister. Marx, Mill och Keynes hade alla teorier och idéer om att samhället inte kan leva i oändlig tillväxt och att det finns värden bortom kvantitativ produktion. Marx skriver i “Das Kapital” om produkters bruksvärde alltså ett värde bortom det marknaden sätter. Till exempel kan en leksaksbil vara värd 5 kr på marknaden men materialen som gått åt är betydligt mer värdefulla för ursprungsbefolkningen som berövats sin regnskog.  de är grunden för icketillväxt teorin. Marx sa också att teknologiska framsteg och utvecklande av mänsklig kompetens skulle leda till sådana produktionsökningar att människor bara skulle behöva arbeta någon timme om dagen och resten skulle spenderas med fritid. Målet för socialismen som Marx såg det var alltså inte en evigt expanderande produktion. Mill såg på liknande sätt att när en tillräcklig levnadsstandard var uppnådd för det stora flertalet var en fortsatt tillväxt inte nödvändig och mänsklig tid skulle istället ägnas åt framsteg inom kultur och vetenskap. Keynes tänkte sig en liknande utveckling när han delade upp människans behov i två grupper: de absoluta (nödvändiga) och de relativa som bestäms av människors vilja att bräcka sina medmänniskor med nyare bil, större pool och dyrare TV. Han fruktade visserligen att de relativa behoven var omöjliga att stilla men trodde ändå att människan skulle klara av att tygla dem och skapa ett icketillväxtsamhälle inom tre generationer från hans liv som varade under större delen av 1800-talet.

För att klara miljömålen krävs att en rät väg mot det kvalitativa samhället stakas ut. Tillväxtsamhället måste stoppas och nyliberala idéer om statens förtvinande kastas ut genom fönstret. Istället krävs en ny kraftfullare politik från statligt håll. Här nedan presenteras tre av de mest grundläggande reformerna:

  1. Det första och viktigaste ur ett politiskt perspektiv, är att ekonomiska framsteg måste sluta mätas i BNP tillväxt och istället i hur låg arbetslösheten är.

  2. Den andra gröna reformen är 6 timmars arbetsdag som både minskar produktionen i absoluta tal, ger mer fritid och ökar möjligheterna till större framsteg inom kultur och vetenskap.

  3. Den tredje är en stor skatt på miljöfarliga transporter för att göra ekonomier mer lokala och minska klimatpåverkan.

Tillväxtsamhället hotar inte bara miljön utan leder i den internationaliserade världen till otrygghet och massarbetslöshet. Att fortsätta som idag med att ständigt expandera exploatering av arbetare och naturresurser är inte ett hållbart alternativ. Frågan vi måste ställa oss är vad tillväxtsamhället ger oss och vad vi offrar. Är vi är beredda att offra vår och kommande generationers framtid för att kunna köpa 8 liter coca cola för 20 kr? Det enkla svaret är nej. Vägen mot det goda samhället ligger öppen för oss, så låt oss slå in på den.

Hans Gustafsson

A Review of The Wind-Up Bird Chronicle

A Review of The Wind-Up Bird Chronicle

The Old Man - a short story

The Old Man - a short story