Syns du inte, finns du inte

Syns du inte, finns du inte

image.jpg

När mörkret återigen faller över oss tar IF, försäkringsbolaget, återigen fram sin reklam; den som handlar om reflexer. Själva reklamen, eller rättare sagt kampanjen, heter ’’Syns du inte, finns du inte’’ och togs fram för att påverkar medborgare till att bära reflexer för att förhindra att man blir påkörd i trafiken.

Lustigt nog tycker jag att de där orden inte bara spelar in på sambandet mellan olika individer i trafiken, utan också det samband hos individer i samhällets mörker. Då syftar jag till den attityd vi har till samhällets negativa konsekvenser? som psykisk ohälsa.

I dagens samhälle tänker vi oss att problem inte finns om vi inte ser dem. Med andra ord; om problem inte ger uttryck för sig, så existerar de inte.  Det är lite som när man var liten och råkade spilla saft i soffan. Som barn tänkte man att om man vänder påkudden så fläcken är vänd mot soffan så ser man den inte, alltså finns den inte.

Även om jag refererar till mer extrema situationer så ger exemplet en tydlig bild till vårt osympatiska tankesätt.
Psykisk ohälsa är en av de saker som inte alltid syns, men det betyder inte att den inte finns. Depression, bulimi och psykisk mobbing är saker som är svåra att se eftersom att de inte alltid ger uttryck fysiskt. Det är inte synbart som om du har brutit benet eller skadat handen, men det gör den inte mindre verklig. Den finns där och vi måste uppmärksamma den, även om att det är som en individ utan reflexer i trafiken.

Jag vet inte om det är rädslan, latheten eller stoltheten som gör att vi vill blunda för verkligheten. Är det skolor som inte vill få dåligt rykte om de inte hemlighåller mobbingen och konsekvenserna av den sociala hierarkin som bland klassen?  Är det mamman som är rädd att hennes son har bulimi? Är det samhället som är för slött för att bidra med empati till de deprimerade människorna som utgör 3/5 av landets befolkning.

Vi i Sverige måste verkligen upplysa detta problem. Vi kan inte bara behandla problemet som om det var en fläck på en soffkudde som bara gick att vända. Vi måste agera och vara uppmärksamma likt en chaufför i trafiken när det är som mörkast. Vi kan inte längre bara handla som om något inte finns om det inte syns.

Krönikör: Sarah Wolfe

Öppet hus och julmys

Det där med garderober