Det där med garderober

Jag städade i garderoben i helgen. Den riktiga garderoben alltså, inte den metaforiska. Min strategi för städningen var omständig men effektiv; släng ut alla grejer i en hög på golvet, för att sedan sortera dem och lägga tillbaka dem. Eftersom min garderob var överfylld av saker som behövde förvaras tog det nästan hela dagen.

När jag stod där upp till knäna i en hög av kläder, väskor, skolböcker från lågstadiet, skor och gamla gosedjur gick mina tankar helt plötsligt till en helt annan garderob. Jag började fundera på skillnaden mellan den fysiska garderoben - den som de flesta har på sitt rum - och den osynliga - den som vissa människor ofrivilligt trycks in i. Svaret är att den egentligen är ganska liten.

En garderobs syfte är att förvara det som inte ska synas i resten av rummet, ofta det som bara behöver tas fram vid behov. När vi säger garderob på svenska är kläder den första associationen. Det engelska ordet closet, som även innefattar bland annat städskåp, linneskåp och skafferier, ger en bredare betydelse. Just ordet closet är intressant, för det är så kopplat till hemligheter. Där förvaras det som hålls dolt för alla utom de invigda.

Varje dag blir människor instoppade i garderober. Detta är något alla är medvetna om, så till den grad att uttrycket “komma ut ur garderoben” blivit vardagsmat för de flesta. Även om vårt samhälle ofta kallar sig jämlikt och rättvist med stolthet i rösten så sker nedtryckandet av HBTQ-personer ständigt i det fördolda. Vi göms i garderober, till förmån för det som samhället vill visa upp på utsidan.

Garderoben är inte heller lätt att ta sig ur; den är låst från utsidan, larmad och vaktad av tungt beväpnade säkerhetsvakter. De som lyckats fly trycks snart tillbaka igen; att inte vara heterosexuell och cisperson är utanför normen och passar därför inte in utanför garderoben. För att bevisa sin läggning eller könsidentitet krävs ofta en uppsats på tio sidor om ens uppväxt, vittnesmål från minst tre personer och gärna ett utlåtande från valfri myndighet. Det hela ska kunna redovisas för varje person som frågar eller undrar. Kort sagt behöver en HBTQ-person hela tiden bevisa eller på annat sätt klargöra sin identitet för alla nyfikna.

Detta gör att idén om att det bara är nödvändigt att komma ut en gång inte går ihop. Det sker inget tårfyllt och dramatiskt avslöjande av ens sanna jag för världen. Istället handlar det om att då och då lirka upp låset, hoppas att säkerhetsvakterna är på fikapaus, och försiktigt sticka ut huvudet ur garderoben.

Alla människor gör varje dag antaganden om personer i sin omgivning. Psykologin säger att detta är oundvikligt. Ofta är antagandena om personers sexuella läggning och könsidentitet grundade på saker som utseende, klädstil, intressen, personlighet, språk och röst. Helt irrelevanta saker egentligen, som inte alls kan kopplas till varken läggning eller identitet. 

Människor är dock inte föremål som kan döljas och stuvas undan för förvaring. Vi har alla ett lika värde och rätt till lika delaktighet i samhället. Garderober blir en symbol för trångsynthet. Dessutom är det så enkelt att bryta upp låsen och öppna dörrarna. Tänk till! Gör inga antaganden! Var accepterande och inkluderande! Den dagen garderoberna rivs är dagen då vi inser att alla sexuella läggningar och könsidentiteter är lika riktiga och relevanta.

 Skribent: Emma Flärdh

Syns du inte, finns du inte

Syns du inte, finns du inte

Resten av bidragen i teckningstävlingen!

Resten av bidragen i teckningstävlingen!