Skolan hämmar tankeförmågan.

Skolan hämmar tankeförmågan.

Eleverna som om två månader kommer jubla över att gymnasietiden är över var de första eleverna som fick betyg i årskurs sex. År 2012 infördes betyg i årskurs sex och till sommaren tar dessa elever studenten. I sju år har vi tampats med betyg, som dessutom kanske inte är så bra som vi tror. Betygen ska vara ett omdöme på hur du har presterat, inte en belöning eller ett straff. Att få ett F ska endast symbolisera att du inte klarat skrivningen, provet eller i värsta fall kursen. Det ska inte vara ett straff för att du inte ansträngt dig tillräckligt eller helt enkelt inte ens har förstått. Det samma gäller med ett A, det ska inte vara en belöning för goda insatser, utan endast ett bevis på vilken nivå du klarat skrivningen, provet eller kursen. Betyg får inte och ska inte vara en belöning eller ett straff, men det blir ju ändå det. Att få tillbaka ett prov med ett A är ju en belöning för ett gott arbete - du är nöjd och kan stolt berätta för dina föräldrar. Om du däremor får tillbaka ett prov med ett F kommer du bli besviken på dig själv och se det som en bestraffning för att du inte pluggat tillräckligt.

Detta synsättet är skadligt för oss. Daniel Pink uppmärksammar ett intressant experiment i boken The surprising truth about what motivates us. Experimentet går ut på att deltagarna ska utföra en uppgift som kräver att de tänker ett steg längre än det givna. De behöver med andra ord tänka utanför den välkända boxen. Hälften av deltagarna får reda på att de ska lösa uppgiften och gör detta. Den andra hälften får också reda på att de ska lösa uppgiften, men de får även veta att de deltagare som löser uppgiften snabbast vinner en belöning. Även denna hälft lyckas lösa uppgiften, men det intressanta är vilken av grupperna som i genomsnitt löste uppgiften snabbast. Det är faktiskt så att de som bara fick reda på att de ska lösa uppgiften löste den snabbare än de som fick reda på att de även kunde vinna något på utförandet.

Detta är något som bevisats även i senare experiment. Belöning ger inte den effekt som vi tror det ska ge. I enkla uppgifter, som att stapla lådor eller dammsuga, kan belöning ge effekt, men när du utmanas att tänka ger belöning faktiskt motsats effekt. Om vi sätter detta i förhållande till hur betygen fungerar som belöning blir det snabbt en väldigt skräckinjagande kunskap. Kan det vara så att betygen hämmar oss från att utvecklas? Att vi bara ser det som vi behöver lära oss för att nå ett visst betyg och aldrig sträcker oss utanför den väldigt lilla bubblan? Ska inte skolan främja att vi elever kritiserar och utvecklar våra resonemang? Sätter betygen stopp för detta?

Enligt Pinks teorier hämmar betygen vår förmåga att tänka utanför boxen och finna lösningar som vi annars inte funnit. Det är en väldigt sorglig insikt att skolan genom betygen skulle ha motsats effekt och istället för att främja framåttänkande hämmar det, men så ser det faktiskt ut. Tolvåringars kreativitet och tänkande hämmas, tolvåringar som faktiskt fortfarande bara är barn. Hur sorgligt är det inte att skolan sätter fälleben för sig själv och inte låter oss utvecklas så som vi har potential för att göra?

Skriven av: Elsa Ivarsson

Hårdare straff för trafikbrott behövs akut!

Hårdare straff för trafikbrott behövs akut!